LISABELLA

2:a december. Det är frost ute, temperaturen ligger på minus och solen skiner utan att direkt värma. Såna här dagar är underbara.

Jag känner mig lite lagom förkyld idag. Rösten blir så där härligt snuvig och huvudet känns lite lagom skruvat. Det är precis balanserat på det sättet att jag kan göra allt som vanligt, men om jag känner för att bli ömklig och uppassad på, så är det ingen som skulle ifrågasätta. I like it. Nu är jag dock ensam hemma, så jag passar på att vara pigg och glad. Varför tycka synd om mig själv när ingen är hemma och kan skämma bort mig?

Jag är precis hemkommen från en promenad in till tandläkaren där jag fick min nya bettskena. Läckert. Den sitter stenhårt, så jag får fullkomligt slita ut den ur munnen. Det är rena turen att tänderna fortfarande sitter kvar.