envis som en åsna (eller en 2,5-åring för den delen)

Idag är det måndag och solen strålar från en mestadels klarblå himmel här i Paris. Jag känner mig glad och skönt avslappnad. Det var otroligt skönt att vakna i morse och se att det var ljusare än under förra veckan. Tacka vet jag vintertid! Just morgonen är det viktigt att det är ljust, för mörker vid den tiden klarar jag bara inte av.

Det har lekts med tåg och Melchiors nya snurra denna förmiddag. När vi lekte med tåget på golvet i barnens rum insåg jag att jag kan bete mig precis lika barnsligt som Louis. Skillnaden är bara att det skiljer 16 år mellan oss. Situationen som utspelade sig såg ut på följande sätt: Louis har två tåg med tillhörande vagnar. Jag ville leka med båda tågen på rälsen, men det ville inte han. Han ville bara leka med det fula tåget, så han tog det fina ifrån mig och gömde det i en låda. Suck. Jag tog fram tåget igen och satte ner det på rälsen, och när han försökte ta det ifrån mig höll jag det hårt i famnen. Tillsist började han gråta för att han inte fick som han ville, men jag gav mig inte. Och jag som irriterar mig på honom när han är för envis... Så, trägen vinner, och jag fick leka med båda tågen. Louis kunde inget annat göra än att torka tårarna och gilla läget.

Det är bergis ingen som skulle vilja ha mig som aupair efter detta avslöjandet! Men faktum är att jag är snäll också. Ibland till och med väldigt snäll.

Och envis.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0