LISABELLA

7 december 2007

Den här hösten har varit den bästa tiden i mitt liv, men samtidigt en av de jobbigaste. Jag får det inte riktigt att gå ihop. Men så är det. Det har hänt sjukt mycket saker, det har hänt så mycket som jag inte förstår. Eller förstår och förstår, det har påverkat mig något helt enormt. Främst så tänker jag på R. Så mycket som vi har varit med om under dessa burriga höstmånader är helt underbart. Han är min drog. Det han gör, säger och utstrålar har styrt hela min dag. Om det har blivit mycket prat, många kramar, mycket umgänge mellan oss så har jag svävat på moln resten av dagen och kvällen. Och har det i stället bara varit ett nickande hej så har dagen känts i princip onödig att fortsätta leva. Mitt liv har alltså genomgått djupa dalar, men samtidigt höga toppar. Det är konstigt att man tillåter en person att påverka en själv så mycket. Det skrämmer mig lite. Vad är det för speciellt med honom egentligen? Jag förstår inte riktigt. Jag vet ju inte ens om jag är kär i honom eller inte, eller om han bara är en mycket speciell vän. Det vet jag aldrig. När jag tror att jag vet så ändrar jag mig alltid dagen efter. Så jag vågar inte säga någonting. Dock är jag väldigt förundrad över att en person som kanske inte betyder så mycket på kärlekssättet har gjort mig så beroende av honom. Hur ska det då bli när jag verkligen träffar någon som jag kommer att älska; på riktigt? Jag kanske är besatt, jag vet inte. Jag skulle bra gärna vilja veta vad som är så speciellt med R. Hur kan han påverka mig och styra hela mitt liv med allt han gör?

Den här veckan har varit en riktigt mysig R-vecka. Nu blir det pirr i magen när jag tänker på det. Nervöst pirr, vill säga. I måndags fick jag en bamsekram av honom när vi var ensamma vid salladsbordet i matsalen. Det var den längsta kramen jag någonsin fått av honom. Eller fått och fått, det är ju inte en person som kramas, men han tog första steget. Det gör han alltid. Och mitt i hans varma underbara kram så sa han lågt i mitt öra att han har saknat mig. Jag dog. Jag smälte. Jag levde. Herregud, HAN HAR EFFEKT PÅ MIG!

För en vecka sen blev jag sjuk. Det började som en vanlig förkylning och jag var säker på att jag skulle kunna jobba på tisdagen. Dagen därpå mådde jag bättre, men fick vara hemma från jobbet. På onsdagen var jag tokigt sjuk, vilket innebar att jag spydde 10 gånger, åt ingenting och var totalt sängliggandes. Torsdagen spyddes det bara en gång och jag var galet tacksam över att kunna stå på benen på eftermiddagen. I fredags kom jag iväg till jobbet, men efteråt blev det att vila, vila och vila.

Helgen var lugn. Lördagen innebar Harry Boy (5 rätt men ingen utdelning) och picnic med mammut och papput ute vid Bökensved. Under tiden jag har varit sängliggandes har det hunnit bli sommar ute. Det känns lustigt. Det var liksom vår när jag blev sjuk och sommar nu när jag är frisk. Gick jag i ide eller nåt? Sommarvärmen var i alla fall underbar under picnic:en. Kommunal firade 100 år där och bjöd på baguetter, glass, kaffe och festis + att Abalone Dots spelade. Söndagen spenderades i stugan.

Där är åtminstone anledningen till varför jag har legat tokigt lågt med bloggandet. Lite förkyld är jag fortfarande, men blogga - det kan jag!

Jag följer ett antal bloggar varje dag, och på en av mina favoriter hittade jag ett recept på kladdkaka på FEM MINUTER! Jag har inte testat detta själv, men det låter sannerligen bra. Här är receptet:

chocolate cake in five minutes

• 4 matskedar mjöl
• 4 matskedar socker
• 2 matskedar kakao
• 3 matskedar mjölk
• 3 matskedar olja
• 1 mugg
• 1 ägg

1. Blanda mjöl, socker och kakao
2. Knäck i ägget
3. Häll i mjölken och oljan, blanda väl
4. Sätt in i mikron på högsta styrkan i 3 minuter
5. Vänta sedan tills den slutar växa
6. Tippa upp på fat

Slutbetyg: 4 utav 7.
Vi kom överrens om att nästa gång byter vi nog ut oljan mot vatten, och lägger i mer socker. Den smakade inte så jättemycket nu nämligen, så vi lade till extra socker efteråt samt vispad grädde. Konsistensen var ju inte sådär porös och fin som när man gör riktig chokladkaka i ugnen dock, utan ganska kompakt. Hursomhelst var det en rolig grej, även om det inte blev en delikat gourmetkaka. Prova vettja, det tar ju bara fem minuter =]

♥

Receptet och slutbetyget kommer från den här bloggen.

Det är dåligt med blogginspiration just nu. Veckan flyter på bra än så länge. Solen väljer sina stunder att kika fram på, och under tiden spenderar jag livet på jobbet, med luncher ute på stan och funderingar och tankar som vanligt. Det händer nya saker varje dag och det är spännande. Nya människor och nya situationer. Nya utmaningar. Inte konstigt att jag känner mig lite ny i mig själv då och då. Jag lyssnar till och med på för mig "nya" Beatles-album.

Jag har hört att det ska vara röd dag imorgon, så jobbet behöver varken mig eller mina vänner. Istället ska jag ta mig en tur ut till Lager 157 och förhoppningsvis fynda jeans i olika färger. Sedan blir det lunch med Anna och tid att skvallra om allt och inget.

Under tiden bjuder jag på ett klipp från Youtube som jag inte kan få nog av. Det är två reklamfilmer som är galet snyggt gjorda, så för min egen skull lägger jag upp de här. Puss lovers.